Halsband och åter halsband
Har fått ett par beställningar på hundhalsband den sista tiden. De flesta har nog kommit med här i bloggen men mina senaste alster har jag inte lagt in än eftersom det varit födelsedagspresenter.
Först ut var en beställning till pumin Stimm.
(Tack Sara, för lånet av bild på Tok Stimm)
Stimm fyllde 1 år i söndags och matte Sara tyckte han behövde nya halsband. Sömmerskan ryckte ut och skickade 2 alldeles färska halsband ner till Stimm i Skåne.
Stackars Pernilla har fått vänta på halsband hur länge som helst och hon börjar nog snart ge upp hoppet om att hon ska få några. Jag tycker helt enkelt hon har alldeles för många redan men den som väntar på något gott väntar ju alltid för länge så jag tyckte det var dags att överraska lite eftersom Kotten fyller 7 år idag (Grattis Kotten).
Stressade som 17 i går kväll för att hinna blir klar med det och idag damp ett kuvert från mig ner i brevlådan hos Pernilla.
(Tack Pernilla, för lånet av dessa 2 bilder)
Innehållet i kuvertet blev nog en besvikelse för Kotten...
Kotten skulle säkert hellre velat ha ett grisöra än ett illgrönt & rosa halsband.
Kameran har verkligen problem med att ta bilder på de här neonfärgerna så jag har fått mixtra en hel del med bilden för att den ska stämma överrens med verkligheten någotsånär i alla fall. Samma sak var det med det gula halsbandet ovan.
Ett svart reflexhalsband har jag också lyckats knåpa ihop till en kollega. Detta glömde jag tyvärr ta någon bild på.
Jaha, då var det dags igen för sängen.
Natti natti!
Anna
Först ut var en beställning till pumin Stimm.
(Tack Sara, för lånet av bild på Tok Stimm)
Stimm fyllde 1 år i söndags och matte Sara tyckte han behövde nya halsband. Sömmerskan ryckte ut och skickade 2 alldeles färska halsband ner till Stimm i Skåne.
Stackars Pernilla har fått vänta på halsband hur länge som helst och hon börjar nog snart ge upp hoppet om att hon ska få några. Jag tycker helt enkelt hon har alldeles för många redan men den som väntar på något gott väntar ju alltid för länge så jag tyckte det var dags att överraska lite eftersom Kotten fyller 7 år idag (Grattis Kotten).
Stressade som 17 i går kväll för att hinna blir klar med det och idag damp ett kuvert från mig ner i brevlådan hos Pernilla.
(Tack Pernilla, för lånet av dessa 2 bilder)
Innehållet i kuvertet blev nog en besvikelse för Kotten...
Kotten skulle säkert hellre velat ha ett grisöra än ett illgrönt & rosa halsband.
Kameran har verkligen problem med att ta bilder på de här neonfärgerna så jag har fått mixtra en hel del med bilden för att den ska stämma överrens med verkligheten någotsånär i alla fall. Samma sak var det med det gula halsbandet ovan.
Ett svart reflexhalsband har jag också lyckats knåpa ihop till en kollega. Detta glömde jag tyvärr ta någon bild på.
Jaha, då var det dags igen för sängen.
Natti natti!
Anna
DRABBAD AV VALPSJUKA?
Satt och tittade på lite gamla bilder och blev så himla valpsjuk. Tänkte jag kunde dela med mig lite av godbitarna.
Först ut ett par bilder på valpar efter Percy & Bonnie. Tänk att det redan gått 2 år sedan de var så här små!
I sällskap av en tiger så kan man sova tryggt.
Katt bland hermelinerna. Frågan är vem som är sötast?
I somras fick Kotten valpar med Ärtan. Denna truliga efterlängtade huligan flyttade hem till pappa och "farmor" Pernilla i Lidhult.
Sist men inte minst en bit äkta Belgisk choklad. Verkligen söt som socker med gräs i skägget.
Ska väl snart göra den månatliga sammanfattningen av mitt liv.
Kram Anna
Först ut ett par bilder på valpar efter Percy & Bonnie. Tänk att det redan gått 2 år sedan de var så här små!
I sällskap av en tiger så kan man sova tryggt.
Katt bland hermelinerna. Frågan är vem som är sötast?
I somras fick Kotten valpar med Ärtan. Denna truliga efterlängtade huligan flyttade hem till pappa och "farmor" Pernilla i Lidhult.
Sist men inte minst en bit äkta Belgisk choklad. Verkligen söt som socker med gräs i skägget.
Ska väl snart göra den månatliga sammanfattningen av mitt liv.
Kram Anna
Oj Oj Oj!
Kan knappt fatta det men vi har haft fint väder idag igen! Synd bara att man varit tvungen att sitta inne och jobba. Hade mycket hellre tagit en tur till skogen med hundarna.
Jag brukar ha några domherrar som hälsar på i mitt fågelhus. Har förstått att dessa fåglar inte är så vanligt förekommande så jag är extra glad åt den lilla flocken. I förrgår blev den här lilla krabaten fotograferad genom vardagsrumsfönstret innan jag åkte till jobbet. Rackans vad kallt det var då. Tycker han ser lite morgontrött ut eller frös han kanske. Ca - 15 grader är väl i kallaste laget. Fast hellre så kallt än runt nollan för då går det verkligen in i både ben och märg.
I slutet av förra året var jag ju väldigt dålig på att uppdatera bloggen så det kommer nog bli lite inlägg här framöver med vad jag gjorde då. Fick tex beställning på ett 50-års kort till min kusin Anders av min fabror och hans fru. Så här blev det.
Letade lite i mammas och pappas gamla fotoalbum och kopierade en bild där på Anders när han var liten. Denna bild fick pryda framsidan. Lite kul tycker jag då det ser ut som om det skulle kunna varit stämplat. Var lite orolig att kortet inte skulle uppskattas för de beställde ett kort med vatten och tex en båt på... Hmm, det blev inte i närheten men som tur var så blev detta ännu mer uppskattat! För att inte kortet ska öppna sig hela tiden fäste jag överlappningen med en liten bit kardborreband. Använde även en biljett som jag fått av Susannesj på insidan. Tack så mycket för den!
Samma kväll skulle även mamma hämta ett 80-års kort till min mosters man. Var lite väl snabb att fotografera. Hade inte hunnit sätta dit ordet År. Detta finns med på det färdiga kortet med när jag upptäckte missen hann jag inte fotografera det igen. Även grattisetiketten kommer från Susannesj. Hon är verkligen snäll som delar med sig av det hon gör.
Grattisblomman, staketet och gubben sitter på 3d kuddar vilket inte syns på bilden. Har haft lite svårt att komma på vad jag skulle använda det mönstrade pappret till men tycker det passade perfekt till detta kort som är i ett lite udda format. Annars tycker jag det är svårt att göra maskulina kort. Man har ju väldigt mycket som är gulligulligt men maskulina stämplar tex är det värre med.
I December har jag även lyckats med den stora bedriften att leverera 2 st halsband till min kollega Vera vars Tibetanska terrier Ozzy behövde tuffas till lite. 2 st julklappar skulle det bli. (Jag vet Pernilla, du har väntat väääääldigt länge men den som väntar på något gott... Rätt som det är så dyker det kanske upp ett brev helt oväntat i lådan där hemma hos dig)
Är väldigt nöjd med dem och vad jag hört så blev vovven skittuff i dem.
Nähä, nu måste jag springa ut med hundarna en vända innan det är dags att sova. Kunde inte somna i natt för jag har naturligtvis vänt på dygnet när man varit ledig så många dagar, så i natt hoppas jag verkligen att jag somnar före midnatt...
Natti Natti
Kram Anna
Jag brukar ha några domherrar som hälsar på i mitt fågelhus. Har förstått att dessa fåglar inte är så vanligt förekommande så jag är extra glad åt den lilla flocken. I förrgår blev den här lilla krabaten fotograferad genom vardagsrumsfönstret innan jag åkte till jobbet. Rackans vad kallt det var då. Tycker han ser lite morgontrött ut eller frös han kanske. Ca - 15 grader är väl i kallaste laget. Fast hellre så kallt än runt nollan för då går det verkligen in i både ben och märg.
I slutet av förra året var jag ju väldigt dålig på att uppdatera bloggen så det kommer nog bli lite inlägg här framöver med vad jag gjorde då. Fick tex beställning på ett 50-års kort till min kusin Anders av min fabror och hans fru. Så här blev det.
Letade lite i mammas och pappas gamla fotoalbum och kopierade en bild där på Anders när han var liten. Denna bild fick pryda framsidan. Lite kul tycker jag då det ser ut som om det skulle kunna varit stämplat. Var lite orolig att kortet inte skulle uppskattas för de beställde ett kort med vatten och tex en båt på... Hmm, det blev inte i närheten men som tur var så blev detta ännu mer uppskattat! För att inte kortet ska öppna sig hela tiden fäste jag överlappningen med en liten bit kardborreband. Använde även en biljett som jag fått av Susannesj på insidan. Tack så mycket för den!
Samma kväll skulle även mamma hämta ett 80-års kort till min mosters man. Var lite väl snabb att fotografera. Hade inte hunnit sätta dit ordet År. Detta finns med på det färdiga kortet med när jag upptäckte missen hann jag inte fotografera det igen. Även grattisetiketten kommer från Susannesj. Hon är verkligen snäll som delar med sig av det hon gör.
Grattisblomman, staketet och gubben sitter på 3d kuddar vilket inte syns på bilden. Har haft lite svårt att komma på vad jag skulle använda det mönstrade pappret till men tycker det passade perfekt till detta kort som är i ett lite udda format. Annars tycker jag det är svårt att göra maskulina kort. Man har ju väldigt mycket som är gulligulligt men maskulina stämplar tex är det värre med.
I December har jag även lyckats med den stora bedriften att leverera 2 st halsband till min kollega Vera vars Tibetanska terrier Ozzy behövde tuffas till lite. 2 st julklappar skulle det bli. (Jag vet Pernilla, du har väntat väääääldigt länge men den som väntar på något gott... Rätt som det är så dyker det kanske upp ett brev helt oväntat i lådan där hemma hos dig)
Är väldigt nöjd med dem och vad jag hört så blev vovven skittuff i dem.
Nähä, nu måste jag springa ut med hundarna en vända innan det är dags att sova. Kunde inte somna i natt för jag har naturligtvis vänt på dygnet när man varit ledig så många dagar, så i natt hoppas jag verkligen att jag somnar före midnatt...
Natti Natti
Kram Anna
Fotografering till julkort
Fotografering till julkort är inte alltid så lätt. Jag förstår inte hur alla gör för att få så fina kort. Titta på Pernillas fina julkort med 6 st beardisar på rad tittande åt samma håll. Hur 17 gör hon?
Mina två hundar är inte det minsta samarbetsvilliga!
Jag som "bara" har två borde ju inte ha alltför svårt att få med dem på samma bild med hyfsade fina uttryck och hyfsat fin bakgrund.
Innan jul begav vi oss ut. Ja eftersom man alltid jobbar när det är ljust förutom på helgerna så är det just på helgen man måste passa på. Att dessutom då lyckas få både snö och fint väder är ju inte det lättaste när man bor i Växjö som ni kanske förstått. Växjö är ju som bekant en av Sveriges solfattigaste städer (December 2007 sken solen ca 20 min i Växjö... dvs 39 sek/dag!) så kom inte hit om ni vill ha fint väder.
Snö kom det lite granna mitt i veckan vid Lucia så den biten var avklarad. Frågan var bara om den skulle ligga kvar tills jag hade möjlighet att åka till skogen
Fint väder hade jag inte hoppats på med tanke på ovanstående information men det var i alla fall uppehåll. Visserligen väldigt fukigt men det regnade i alla fall inte så det kunde varit värre. Numera förstår jag också vad de menar med torr och fuktig luft... Här var luften minst sagt fuktig för att inte tala om den lilla snön som fanns kvar och solen den var gömd bakom dimmorna någonstans långt borta.
Min tanke var att först gå en lite runda så att hundarna blev lite lagom medgörliga för att sedan ta "det perfekta julkortet".
Omgivningen var perfekt för julkort så det här skulle nog gå bra tänkte jag nöjt.
Det började ju bra med båda på samma bild.
Först kommer fabror Sune... sedan kommer tant Cajsa...
Här kom visst båda med på samma bild men kvalitén på den är ju inte den bästa...
Ännu ett försök...
Nu börjar det likna något. Båda står still. Visserligen inte med de fina gröna granarna som bakgrund och visserligen ända mot ända men vad gör väl det? Cajsa ser ju nästan glad ut och Sune var nog mer intresserad av något annat nere i diket. Kan det vara en hästskit tros?
Ja, så där höll vi på tills jag gav upp
och tänkte att det får bli kort på dem var för sig. Man kan ju tro att mina hundar är helt ouppfostrade men faktum är att de mycket väl kan sitta stilla tillsammans på kommando men så fort jag tar upp kameran så sticker de. Nu när de snart ska fylla 12 känns det inte direkt så prioriterat att lära dem av med denna olat så man får väl nöja sig med bilder på dem var för sig eller?
Fabror Sune sitter stilla när han inte har Cajsa bredvid sig...
...och detsamma gör tant Cajsa utan Sune bredvid...
Skam den som ger sig och till slut efter en del hot
så lyckades jag med bedriften att få dem stillasittande på en och samma bild. Visserligen inte den bästa bilden. Sune ser ut som om han håller på att gå ner i spagat och Cajsa, ja hon ser ut att sitta löst...
Det färdiga resultatet blev så här, så har jag missat att skickat God Jul & Gott Nytt År till någon så får ni det här i efterhand.
Kram från en som haft strålande solsken igen! Det har nu varit strålande solsken 3 dagar av 4 möjliga detta året!!! Tyvärr gick jag ut med kameran och hundarna för sent för att solen skulle synas i skogen... Det får bli färska bilder en annan gång.
Anna & De håriga
Mina två hundar är inte det minsta samarbetsvilliga!
Jag som "bara" har två borde ju inte ha alltför svårt att få med dem på samma bild med hyfsade fina uttryck och hyfsat fin bakgrund. Innan jul begav vi oss ut. Ja eftersom man alltid jobbar när det är ljust förutom på helgerna så är det just på helgen man måste passa på. Att dessutom då lyckas få både snö och fint väder är ju inte det lättaste när man bor i Växjö som ni kanske förstått. Växjö är ju som bekant en av Sveriges solfattigaste städer (December 2007 sken solen ca 20 min i Växjö... dvs 39 sek/dag!) så kom inte hit om ni vill ha fint väder.
Snö kom det lite granna mitt i veckan vid Lucia så den biten var avklarad. Frågan var bara om den skulle ligga kvar tills jag hade möjlighet att åka till skogen
Fint väder hade jag inte hoppats på med tanke på ovanstående information men det var i alla fall uppehåll. Visserligen väldigt fukigt men det regnade i alla fall inte så det kunde varit värre. Numera förstår jag också vad de menar med torr och fuktig luft... Här var luften minst sagt fuktig för att inte tala om den lilla snön som fanns kvar och solen den var gömd bakom dimmorna någonstans långt borta.Min tanke var att först gå en lite runda så att hundarna blev lite lagom medgörliga för att sedan ta "det perfekta julkortet".
Omgivningen var perfekt för julkort så det här skulle nog gå bra tänkte jag nöjt.
Det började ju bra med båda på samma bild.
Först kommer fabror Sune... sedan kommer tant Cajsa...
Här kom visst båda med på samma bild men kvalitén på den är ju inte den bästa...
Ännu ett försök...
Nu börjar det likna något. Båda står still. Visserligen inte med de fina gröna granarna som bakgrund och visserligen ända mot ända men vad gör väl det? Cajsa ser ju nästan glad ut och Sune var nog mer intresserad av något annat nere i diket. Kan det vara en hästskit tros?
Ja, så där höll vi på tills jag gav upp
och tänkte att det får bli kort på dem var för sig. Man kan ju tro att mina hundar är helt ouppfostrade men faktum är att de mycket väl kan sitta stilla tillsammans på kommando men så fort jag tar upp kameran så sticker de. Nu när de snart ska fylla 12 känns det inte direkt så prioriterat att lära dem av med denna olat så man får väl nöja sig med bilder på dem var för sig eller?Fabror Sune sitter stilla när han inte har Cajsa bredvid sig...
...och detsamma gör tant Cajsa utan Sune bredvid...
Skam den som ger sig och till slut efter en del hot
så lyckades jag med bedriften att få dem stillasittande på en och samma bild. Visserligen inte den bästa bilden. Sune ser ut som om han håller på att gå ner i spagat och Cajsa, ja hon ser ut att sitta löst...Det färdiga resultatet blev så här, så har jag missat att skickat God Jul & Gott Nytt År till någon så får ni det här i efterhand.
Kram från en som haft strålande solsken igen! Det har nu varit strålande solsken 3 dagar av 4 möjliga detta året!!! Tyvärr gick jag ut med kameran och hundarna för sent för att solen skulle synas i skogen... Det får bli färska bilder en annan gång.
Anna & De håriga
Vilken underbar start på året!
När jag vaknade upp på nyårsdagen så blev jag bländad när jag tittade ut. Hur kunde det komma sig? Det tog ett tag innan man fattade att det var SOLEN som sken!!! Tänka sig, 5 minus, helt vindstilla och så en sol som skiner! Helt underbart väder. Vad mer kan man begära i början av januari? Växjö är ju inte direkt känt för att vara solens Mekka så man kom allt lite i chock!
För ett tag sedan fick jag nys om ett nytt ställe som man kanske kan gå med hundarna på så när nu solen sken, vad kunde vara bättre än att bege sig ut och rekognocera? Kanske kunde det vara ett lämpligt ställe att gå med hundarna på? Hade ingen aning om hur lång den här rundan var så vovvarna fick snällt stanna hemma. Sune har ju lite ont i sina leder och jag vill inte överanstränga honom om jag inte måste. Fick stället med mig min kära mamma och så begav vi oss.
Målet var Svenshallar på Helgö, en liten bit utanför Växjö.
Som sagt solen sken och vädret var helt underbart! På andra sidan viken ligger det en gammal gård. Tänk om man hade bott där. Kan bara tänka mig hur fint det är på sommaren, precis nere vid sjön!
Skogen visade lite spår efter stormen Gudrun för 4 år sedan!
Någon hade gjort en lite bänk som man kunde vila på om man var trött.
Och det var precis vad någon hade gjort såg vi när vi gick förbi.
Mamma står och njuter av solen som faktiskt värmde för första gången på länge.
En del träd är mer konstiga än andra. Det här ska vara rätt håll på bilden men visst ser det konstigt ut
Lite gnistrande is var jag tvungen att ta kort på också. Jag är ju som jag tidigare skrivit helt fascinerad av att is kan frysa på gräs på det här sättet. Att det kan blir isdroppar förstår jag men hur sjutton hinner det allra första lagret vätska frysa innan det rinner av?
En något vindpinad krona på en tall. Längst ut på Svenshallar var det den här stod och här blåste det faktiskt ganska kallt.
Snart dags för solbad?
En ö i närheten
På väg tillbaka till bilen gick vi förbi de här resterna efter stormen Gudrun. Det är 4 år sedan, så när som på en vecka, och stammarna som sticker upp i bakgrunden på bilden är ca 3-4 meter höga. Det är ofattbart vilka krafter denna storm hade och det dröjer säkert många år till innan spåren är igensopade efter den.
Allt som allt får man nog säga att det här skulle vara en lagom runda för Sune att gå. Det tog ca 40 min inkl fototid och det var inte så besvärlig terräng heller.
I morgon ska jag skriva lite om hur det såg ut när jag skulle ta foto till julkorten!
Ha en riktigt god fortsättning på det nya året!
Kram Anna
För ett tag sedan fick jag nys om ett nytt ställe som man kanske kan gå med hundarna på så när nu solen sken, vad kunde vara bättre än att bege sig ut och rekognocera? Kanske kunde det vara ett lämpligt ställe att gå med hundarna på? Hade ingen aning om hur lång den här rundan var så vovvarna fick snällt stanna hemma. Sune har ju lite ont i sina leder och jag vill inte överanstränga honom om jag inte måste. Fick stället med mig min kära mamma och så begav vi oss.
Målet var Svenshallar på Helgö, en liten bit utanför Växjö.
Som sagt solen sken och vädret var helt underbart! På andra sidan viken ligger det en gammal gård. Tänk om man hade bott där. Kan bara tänka mig hur fint det är på sommaren, precis nere vid sjön!
Skogen visade lite spår efter stormen Gudrun för 4 år sedan!
Någon hade gjort en lite bänk som man kunde vila på om man var trött.
Och det var precis vad någon hade gjort såg vi när vi gick förbi.
Mamma står och njuter av solen som faktiskt värmde för första gången på länge.
En del träd är mer konstiga än andra. Det här ska vara rätt håll på bilden men visst ser det konstigt ut
Lite gnistrande is var jag tvungen att ta kort på också. Jag är ju som jag tidigare skrivit helt fascinerad av att is kan frysa på gräs på det här sättet. Att det kan blir isdroppar förstår jag men hur sjutton hinner det allra första lagret vätska frysa innan det rinner av?
En något vindpinad krona på en tall. Längst ut på Svenshallar var det den här stod och här blåste det faktiskt ganska kallt.
Snart dags för solbad?
En ö i närheten
På väg tillbaka till bilen gick vi förbi de här resterna efter stormen Gudrun. Det är 4 år sedan, så när som på en vecka, och stammarna som sticker upp i bakgrunden på bilden är ca 3-4 meter höga. Det är ofattbart vilka krafter denna storm hade och det dröjer säkert många år till innan spåren är igensopade efter den.
Allt som allt får man nog säga att det här skulle vara en lagom runda för Sune att gå. Det tog ca 40 min inkl fototid och det var inte så besvärlig terräng heller.
I morgon ska jag skriva lite om hur det såg ut när jag skulle ta foto till julkorten!
Ha en riktigt god fortsättning på det nya året!
Kram Anna
